Känns lättare nu.
När vi har kommit såhär långt in i behandlingen.
Börjar så smått förstå att alla dessa hormoner och mediciner förhoppningsvis ska resultera i ett barn.
Har inte kunnat göra den känslomässiga kopplingen än.
Idag var vi på undersökning för att se hur det står till i hönsgården, hur mina äggblåsor ser ut efter fem dagar med sprutor.
Läkaren var nöjd, såg sex mogna fina äggblåsor och åtta till på gång.
Känslan av stolthet fyllde mig, min kropp den kan den.
Skämdes nästan av min reaktion.
Hon avslutade med att vad nu blodprovet än visar så kanske jag måste pausa sprutandet eller iallafall minska dosen så jag inte blir överstimulerad.
På måndag ska vi vara förberedda för äggplock.
Alltså vaddå, redan nu?
Allt gick så fort när vi väl började.
Hej!
SvaraRaderaHittade precis din blogg. Ni verkar ha samma "problem" som vi har, spermaantalet, fast min N verkar ha ännu mindre. Håller tummarna för att det skall gå bra på äggplocket! :) Kram Sara
Tack Sara.
Radera