Juste, jag har glömt att berätta.
Jag vet alltid när mina vänner ska föda.
Idag känns det så sjukt ironiskt att just jag, som inte kan få några egna barn, har förmågan att veta när det är dags för personer jag känner att bege sig till förlossningen.
Som att bristen på min egen graviditet ger mig ultralånga känselspröt inför alla andras.
Det är inte så att jag kan förutse ett datum då det är dags, utan det går till så att jag vaknar med en känsla, en stark tydlig känsla som följer med mig från drömmen till vakenhet.
Och den känslan säger att nu är det dags.
På senare år, när flera av mina vänner fått reda på den här egenskapen, har dem bett mig höra av mig när jag får denna känsla.
Ja, så då skickar jag vanligtvis iväg ett subtilt sms.
Här kommer lite extra energi för idag
Eller här kommer ett lass kärlek
Eller lycka till idag
Eller glöm inte att andas
Mina vänner uppskattar det här väldigt mycket och med facit i hand har ju alla förlossningar startat samma kväll som den morgon jag skickat iväg mitt sms.
Så igår skickade jag ett meddelande med lite kärlek till min svägerska, och inatt har dem varit på förlossningen.
Avståndet mellan vår icke graviditet och deras lilla familj är nu total.
Jag somnande i min mans famn igår, efter att vi kört Yin Yoga tillsammans.
Jag läser vad ni skriver och det känns bra att veta att vi inte är ensamma i det här, även fast det är det mest ensamma tillståndet jag någonsin varit med om att befinna mig i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar